ÅR 1953 publicerade molekylärbiologerna James Watson och Francis Crick en upptäckt som vidgade de vetenskapliga vyerna och gav oss en ny förståelse av livet. De hade upptäckt DNA:s dubbelspiralstruktur. * Denna trådlika spiralstruktur, som främst finns i cellkärnan, bär på en stor mängd ”skriven”, eller kodad, information. Våra celler är faktiskt som levande bibliotek! Den här banbrytande upptäckten  innebar en revolution inom den biologiska vetenskapen. Men vilken funktion har denna kodade information i våra celler? Och hur har den kommit dit?

Har du någonsin undrat över hur ett frö kan bli ett träd eller hur ett befruktat ägg kan bli en människa? Och hur har du kunnat ärva vissa drag från dina föräldrar? Svaren ligger bland annat i cellernas DNA.

DNA finns i nästan alla celler. Dessa komplexa molekyler kan liknas vid långa vridna stegar eller spiraltrappor. I människans genom, alltså vår fullständiga uppsättning av DNA, finns uppskattningsvis 3 miljarder kemiska ”trappsteg”. I vetenskapliga termer kallas trappstegen för baspar. Varje baspar består av två kemiska substanser, och allt som allt finns det fyra olika substanser. De brukar betecknas med bokstäverna A, C, G och T. Tillsammans bildar de ett enkelt ”alfabet” på bara fyra bokstäver. * År 1957 lade Crick fram en teori om att basparens ordningsföljd utgjorde kodad information. Och på 1960-talet började man kunna tyda den informationen.

Information kan även vara i form av bild, ljud och text, och den kan lagras och användas på många olika sätt. Datorer hanterar till exempel sådan information digitalt. Men levande celler lagrar och hanterar information på kemisk väg; och i det sammanhanget är DNA helt avgörande. DNA förs vidare när celler delar sig och när organismer förökar sig, alltså genom de processer som anses vara utmärkande för liv.

 Hur använder cellerna informationen i DNA:t? DNA är som en samling ritningar eller manualer med minutiöst tydliga instruktioner för hur man steg för steg ska gå till väga. Men i stället för att få bord eller hus som slutresultat, blir slutprodukten kanske en ko eller en kålrot. Allt det här sker förstås helt automatiskt i cellerna. Och det gör det hela ännu mer invecklat och imponerande.

Den genetiska informationen lagras tills den behövs, till exempel när en gammal eller sjuk cell behöver ersättas med en ny eller när ett släktdrag ska föras vidare. Hur mycket information ryms egentligen i DNA? Bernd-Olaf Küppers, forskare och doktor i biofysikalisk kemi, sa följande angående en av de minsta organismerna, bakterien: ”Om man skulle överföra den kemiska informationen från en bakteries DNA-molekyl till vanlig text, skulle den fylla en bok på ungefär tusen sidor.” David Deamer, professor i kemi vid University of California, hade goda skäl att skriva: ”Man blir helt tagen av att till och med den enklaste livsformen är så komplex.” Hur blir det då om man jämför en bakteries DNA med en människas? Enligt Küppers skulle ”den informationen fylla ett helt bibliotek med tusentals böcker”.

Att beskriva informationen i DNA som ett molekylärt och genetiskt språk är ”inte bara en metafor”, säger Küppers. ”Precis som varje språk har sin egen satslära, så följer det molekylära och genetiska språket en egen syntax.” DNA följer alltså vissa ”grammatikregler”, eller lagar, som in i minsta detalj bestämmer hur instruktionerna sätts ihop och följs.

”Orden” och ”meningarna” i DNA:t bildar olika ”ritningar” som styr produktionen av proteiner och andra substanser som utgör cellens byggstenar. Och eftersom kroppens ben-, muskel-, nerv- och hudceller består av olika byggstenar behövs olika ”ritningar” för att bygga dem. Evolutionsbiologen Matt Ridley skrev: ”DNA-tråden är information, ett kodat budskap skrivet med kemiska bokstäver ... Det är nästan för bra för att vara  sant, men koden är skriven på ett sätt som vi kan förstå.”

Bibelskribenten David vände sig till Gud i bön och sa: ”Dina ögon såg mig då jag var ett embryo, i din bok var alla dess delar uppskrivna.” (Psalm 139:16) Det här var visserligen poetiska ord, men hans beskrivning var väldigt träffande. Bibelns skribenter var inte färgade av vidskeplig folktro och mytologi, och därför var de förvånansvärt exakta när de berörde vetenskapliga ämnen. (2 Samuelsboken 23:1, 2; 2 Timoteus 3:16)

Ofta leder svaret på en fråga till en annan fråga. Så har det varit när det gäller upptäckten av DNA. När det konstaterades att DNA innehöll kodad information, började tänkande människor undra hur informationen kom dit. Eftersom ingen människa såg när den första DNA-molekylen bildades, måste vi hitta svaret på egen hand. Men det betyder inte att vi bara kan gissa oss fram. Vi kan jämföra det med följande exempel:

• År 1999 hittade man i Pakistan uråldrigt lergods med ovanliga inskriptioner. Ingen har ännu kunnat tyda inskriptionerna, men man utgår ändå från att det är människor som karvat in dem.

• Under samma årtionde som Watsons och Cricks upptäckt av DNA-strukturen föreslog två fysiker att man skulle börja söka efter kodade radiosignaler från yttre rymden. Det blev startskottet för vår tids sökande efter utomjordiskt liv.

Poängen är att det krävs intelligens för att skapa information. Så tänker vi oavsett om det gäller information i form av gamla inskriptioner eller om vi skulle ta emot radiosignaler från yttre rymden. Vi behöver inte ha varit med när information kom till för att kunna dra den slutsatsen. Men när människan upptäckte den mest sofistikerade koden, den kemiska koden för liv, gick äran till intelligensbefriade processer. Var det vettigt? Var det logiskt? Var det ens vetenskapligt? Ett antal respekterade forskare svarar nej på de frågorna. Bland dem finns Gene Hwang, professor och doktor i statistik och filosofi, och professor Yan-Der Hsuuw.

Doktor Gene Hwang forskar i genetik. Han trodde tidigare på evolutionen, men hans forskning fick honom att ändra uppfattning. I en intervju med Vakna! sa han: ”Mina studier inom genetik har gett mig en inblick i hur livets processer fungerar. Jag är så fascinerad av Skaparens fantastiska intelligens.”

Professor Yan-Der Hsuuw är ledare för ett forskningsprojekt om det mänskliga embryot och arbetar vid National Pingtung University of Science and Technology i Taiwan. Även han trodde tidigare på evolutionen, men hans forskning fick honom att dra en annan slutsats. När det gäller celldelning och cellspecialisering sa han: ”Rätt slags cell måste produceras i rätt ordning och på rätt plats.  Cellerna bildar sedan vävnader, och de i sin tur bildar organ och kroppsdelar. Vilken ingenjör skulle ens drömma om att göra ritningar för sådana processer? Men i embryot finns allt det här nerskrivet i DNA:t. När jag tänker på hur fantastiskt utformat livet är, kan jag inte dra någon annan slutsats än att Gud står bakom det.”

Rättvisan kräver ett ja på den frågan. Om Gud är den som gett upphov till livet är det han, och inte evolutionen, som förtjänar äran för det. (Uppenbarelseboken 4:11) Och om Gud har skapat oss, måste han också haft en tanke med det. Men om vi är ett resultat av okontrollerbara processer, skulle vårt liv vara meningslöst. *

Människan söker ständigt efter logiska svar. Viktor Frankl, som var professor i neurologi och psykiatri, sa: ”Människans sökande efter en mening är den främsta drivkraften i hennes liv.” Med andra ord vill de flesta människor mer än att bara äta, sova, fortplanta sig och dö. Varför längtar vi efter mening och syfte? Kan den känslan ha lagts i oss av en skapare? Det vore hjärtlöst att ge oss den känslan om vi inte också kunde få det vi längtade efter.

Jesus Kristus sa: ”Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas [Guds] mun.” (Matteus 4:4) Jehovas ord, som finns nedskrivna i Bibeln, har hjälpt miljontals människor att få ett meningsfullt liv och ett hopp för framtiden. (1 Thessalonikerna 2:13) Bibeln kan också berika ditt liv. Ge den en ärlig chans, den är värd att undersöka.