Aposteln Johannes skrev om sin skildring av Jesus liv: ”Den som har sett det har vittnat, och hans vittnesbörd är sant, och han vet att det han säger är sant, för att också ni skall tro.” (Johannes 19:35)

 Ett skäl vi har att lita på evangelieskildringarna av Matteus, Markus, Lukas och Johannes är att de skrevs medan många ögonvittnen fortfarande levde. Enligt vissa källor skrevs Matteusevangeliet redan omkring det åttonde året efter Kristus död, alltså cirka år 41. Många forskare lutar åt en senare datering, men i allmänhet är man överens om att alla böcker i de kristna grekiska skrifterna (Nya testamentet) skrevs före år 100.

 Människor som såg Jesus medan han levde på jorden och bevittnade hans död och uppståndelse kunde bestyrka evangeliernas trovärdighet. De skulle också enkelt ha kunnat avslöja eventuella felaktigheter. Professor F. F. Bruce konstaterade: ”Styrkan i apostlarnas förkunnelse låg bland annat i att de med tillit kunde vädja till åhörarnas egna erfarenheter. De sa inte bara: ’Vi är vittnen till detta’, utan: ’Som ni själva vet.’ (Apostlagärningarna 2:22)”